Handeln med drogen Captagon ger pengar till vapen.
Bruket av drogen ger krigare med extra mycket aggressivitet.
IS har många gånger anklagats för att både handla med och använda sig av Captagon.
I en övergiven bas för utländska jihadister inne i Syrien hittar Aftonbladet tecken som stärker misstanken.
Intill en motorväg i Aleppoprovinsen i norra Syrien förvarade Islamiska staten (IS) tidigare några sädessilor till en militärbas för sina utländska krigare. Det är sensommar 2015 och häftiga strider mot kurdisk gerilla pågår lite längre fram på slätten.
Jihadisterna övergav basen tre dagar innan Aftonbladet kommer dit.
Kvar ligger bland annat en handbok, tryckt i Albanien, om hur Koranen skulle läsas. I närheten en engelsk-arabisk ordbok. Madrasser där krigarna nyss sovit ligger kvar på golvet, tillsammans med deras kläder, bönepärlor och personliga ägodelar. De har sprejat ”Happy Eid” på en av väggarna, för att fira fastemånaden Ramadans avslut. Vi trevar oss fram försiktigt, väl medvetna om att IS kan ha riggat bomber.
Första kända tecknet
Men i deras hastiga uppbrott har jihadisterna också glömt kvar några mycket viktigare saker. Bland bråten i en av byggnaderna ligger det ett anteckningsblock.
Det är smutsigt och delvis sönderrivet, men fullt av noteringar, kartor och islamistiska dikter. På en av sidorna finns det en kort att göra-lista, där punkten längst ner är särskilt intressant: ”Abu Udays fabrik. Abu Raed as-Salou: Captagon”.
Uday och Raed as-Salou är båda mansnamn. Några sidor senare återkommer det andra namnet i en ny anteckning: “Abu Raed as-Salous kontor. Nära det civila sjukhuset, al-Ashragatan.” Sedan står det ett turkiskt mobiltelefonnummer.
När Aftonbladet slår telefonnumret till Abu Raed as-Salou, Captagonkontakten, fungerar det ännu. Signalerna går fram, men ingen svarar.
IS har under flera år anklagats för att vara en del av en mycket lönsam handel med drogen Captagon. Anteckningsblocket är det första kända tecknet på att det faktiskt är så.
– Jag har aldrig hört talas om några dokument som nämner Captagon förut. Det har skrivits flera medierapporter om IS koppling till drogen, men utan att några bevis tidigare lagts fram, säger Aymann al-Tamimi, jihadismforskare vid Middle East Forum och ledande i att katalogisera skriftliga IS-dokument.
Krig gynnar kriminella
Captagon är en amfetaminbaserad drog som förbjöds internationellt på 1980-talet. Piratkopior av Captagonpiller har fortsatt säljas på svarta marknaden och i mitten av 2000-talet fick drogen fäste i Mellanöstern.
Fabrikerna fanns huvudsakligen i Libanon. Men när krig och laglöshet bredde ut sig i Syrien flyttade tillverkningen snart in i dit istället – och växte explosionsartat.
2011 beslagtog libanesiska tullen 680 000 Captagonpiller. Två år senare hade det ökat till 11,7 miljoner piller, 2014 till 25,4 miljoner piller. I november 2015 beslagtog turkiska myndigheter 11 miljoner piller i två räder nära syriska gränsen. Jordansk polis dödade ett dussin smugglare med två miljoner piller, i en eldstrid vid syriska gränsen i januari i år.
– Om du sysslar med organiserad brottslighet är inbördeskrig bra för affärerna, sa Masood Karimipour, Mellanösternchef för UNODC, FN:s organ mot brottslighet och narkotika, till The Times tidigare i år.
”Handlar med vad som helst”
Flera bedömare menar att de aktörer som tjänat pengar på Captagon har investerat dem i ytterligare vapen till Syrienkriget. Det är inte otroligt att IS har gjort likadant, för att kunna finansiera sina krig och övergrepp. Att det skulle strida mot IS egna hårdföra lagar – i det kalifat IS utropade 2014 är alla droger, inklusive tobak, totalförbjudna – behöver inte alltid betyda att lagarna efterlevs, menar Syrienkännaren och författaren Aron Lund.
– IS är säkert mycket mer cyniska än de vill visa upp. Jag tror att deras ledare är fullt uppriktiga med vad de säger, men samtidigt har de knutit både smugglare och kriminella till sin rörelse. Sådana handlar med vad som helst och det är inte självklart att ledningen har insyn i allt som händer på det lokala planet.
Men hur har IS tagit emot, eller skickat iväg alla piller? Spåren pekar som många gånger förr mot Turkiet.
Stora delar av anteckningsblocket fokuserar på kalifatets handel med mer ordinära varor. Där finns ett flertal långa inköpslistor av varor IS beställt: 2 100 tekannor, 1 250 hårborstar, 2 750 handdukar och 1 400 krokar att hänga upp dem på. Även 1 000 bröd, 3 000 ägg och 7 900 kycklingar står med.
I det IS-kontrollerade norra Syrien går så stora mängder varor i dag oftast bara att köpa från Turkiet. Kanske har drogerna färdats längs samma rutt.
Skickar taxichaufförer
Ett annat alternativ är att pillren har fraktats via nordvästra Syrien – genom områden kontrollerade av ibland väststödda rebeller. Aron Lund menar att handeln där är betydligt mer flytande än vad de politiska relationerna och konflikterna är.
–Jag tror IS kan sitta i Raqqa eller Mosul och lägga en beställning på någonting i Turkiet, sedan bara vänta på att det ska komma ner från gränsen.
Turkiet har länge kritiserats för att inte ha skött sin gränsbevakning mot Syrien bättre. IS och andra grupper kunde i flera år enkelt skicka eller ta emot både krigare och varor över gränsen. Sedan 2015 har USA gärna förklarat att det västallierade Turkiet nu skärpt sin bevakning.
Men när Aftonbladet talar med Ahmet, en handlare i turkiska Hatayprovinsen, låter han förvånad över frågan om några svårigheter i sitt och kollegornas arbete. Ahmet skickar varor till staden Kasab i syriska Latakiaområdet, där han säger att islamister tar emot dem och säljer vidare till IS. Allting sker öppet och några problem med turkisk gränsvakt brukar inte dyka upp.
– Jag skickar varorna med taxichaufförer, fram och tillbaka över gränsen.
Särskilt aggressiva
Men IS hantering av Captagon behöver inte enbart handla om att tjäna pengar. Flera tillfångatagna medlemmar har vittnat om att IS också ger drogen till sina krigare. Den här artikelskribenten hittade en stor påse kokain hos IS i Syrien 2014, vilket redan då visade på jihadisternas drogbruk, trots den bild av religiös renlärighet de vill ge av sig själva.
Flera andra syriska väpnade grupper sägs använda Captagon för att de ska orka fortsätta strida. Vittnesmål från fronten har också ibland beskrivit IS-krigarna som särskilt aggressiva och galna; att de springer rakt in i kulregn, till synes utan fruktan.
Psykiatriker har varit oense kring ifall stora doser stark amfetamin skulle kunna leda till de extrema beteenden vissa säger sig ha sett hos IS. Forskaren Aymann al-Tamimi menar att jihadisterna absolut skulle kunna se en sådan drog som ett användbart verktyg. Han hänvisar till en handbok som IS militära befälhavare använder.
– I den nämns bara att skadliga effekter från droger måste ”undvikas”. Handboken förbjuder inte uttryckligen droger. Och om Captagon kanske förbättrar din uthållighet, varför skulle det då nödvändigtvis förbjudas?, säger han.
