Om ZagrosPlatform

Zagros Platformen

Om behovet av en demokratisk deltagarsammanslutning för kurder i Sverige

Inledning
Det kurdiska folket, både vad gäller landytan och befolkningsmängd, är världens största nation som har berövats rätten till egen stat och därmed självständighet. Kurdistan, kurdernas land, är fyrdelat mellan fyra av första världskrigets segrarstormakters nybildade stater det vill säga, Iran, Turkiet, Iraq och Syrien. En ytterligare del av Kurdistan var ockuperad av före detta Sovjetunionen som numera är delat mellan Armenien och Azerbaijan. Utdelningen av Kurdistan har föranlett komplikationer för kurderna vad gäller försöken i strävan efter politiskenighet och återföreningen av kurderna som i sin tur försvårar deras kamp för sina rättigheter och komplicerar vägen till deras självständighet och politisk suveränitet. Naturligtvis har ockupantmakterna en avgörande roll i förtrycket mot kurder och i att beröva dem rätten till sina mänskliga rättigheter samt kränkandet av deras rättigheter. Avsaknaden av kurdernas gemensamma strategi och något rationellt giltigt politiskt program bland kurdiska partipolitiska ledare, trångsynthet, lokalitetstänkande och dominansen av maktlystenhet hos dem, är emellertid ytterligare avgörandefaktorer som förhindrat kurder att lyckas med att nå sina politiska, socioekonomiska och kulturella mål.

Kurderna har trots de ovan påpekade svårigheterna fortsatt att kämpa för sina rättigheter och därmed inte tappat hoppet om en bättre och friare framtid. Befrielsekampen har bidragit till kurdernas lidande då ett stort antal av dem blivit tvungna att fly ockupanternas förföljelser och immigrera till generellt hela världen och i synnerhet till Sverige.

Kurder i exil

De kurder som har invandrat till Sverige kommer från olika förhållanden, har olika bakgrunder och därför har de diverse intressen varefter de antar de levnadsstrategier på en rad olika sätt i många hänseenden. De kan allmänt kategoriseras i fyra huvudgrupper beroende på deras skäl till invandring till Sverige enligt följande:

Första gruppen är de som har varit politiskt engagerade aktivister och medlemmar i kurdiska politiska partier som på grund av en hård och farlig samt mycket otrygg livssituation tvingades under åren 1990-2000 lämna sitt land men också de politiska partier de varit medlemmar i.
Andra gruppen består av människor som flytt från av de mot kurder förda krigen och lämnat sina hem. Fattigdom kan också ha bidragit till flytten vad en del beträffar
På den senare tiden har miljö- och människorättsaktivister framför allt från Östra Kurdistan (Iran) flytt till Sverige
I en fjärde gruppen ingår de personer som kommit till Sverige på anknytning till sina nybildade familjer

Antalet kurder i Sverige går uppskattningsvis upp till 100 000 personer. Då exilkurder bosatta i Sverige folkbokförs som iranska, turkisk, irakiska och syriska medborgare är det ytterst svårt att veta exakt hur många kurder bor här. För att kunna föra en verklig statistik behövs det en mer djupgående studie. En sådan studie kan genomföras av en speciell enhet.

Kurderna behöver, liksom alla andra invandrargrupper i landet, ett forum där de utan hänsynstagande till lokala, regionala och även nationella men även organisatoriska skillnader och tillhörigheter kan samlas kring en plattform för att avhjälpa olika exilproblem. En sådan sammanslutning föreslås heta Zagros Plattformen. Detta namn har valts då Zagros bergskedjan har under en tid av minst 8000 år varit befolkad av grupper av människor som likväl kulturellt som etniskt kan antas ha varit kurdernas förfäder. I Zagrosområdet ingår också den frodiga Mesopotamien. Sammanslutningen är en kulturell men icke partipolitiskbunden gemensam förening vars syfte riktar sig mot att samla kurder från alla delar av Kurdistan kring en gemensam kulturell och etnisk identitet. En stark och genuin kulturell identitet hjälper oss att bättre integreras i det svenska samhället samtidigt som vi kan behålla vår kurdiska identitet. Samverkan kan hjälpa oss att på en rad olika områden underlätta livet i exil för varandra. Vi kommer nedan att presentera de beröringspunkter sammanslutningen är tänkt att arbeta med. Innan vi börjar med vår analys tänker vi definiera några begrepp och termer i syfte att dels belysa vikten av en sådan verksamhet och dels för att kunna presentera de problem kurder har att handskas med både i sina så kallade hemländer och i Sverige.

Den kurdiska konflikten i samtliga de ovan nämnda fyra länderna är en komplicerad fråga som hitintills har man inte kunnat hitta en lösning för. Problemlösningar möjliggörs utifrån en rationell och saklig syn på saker. En del av det kurdiska problemet är därför relaterat till bristen på våra iakttagelser och vår syn på idéerna. Dominansen av en ensidig syn bland kurdiska ledare, som går ut på att betrakta kurdernas situation bara utifrån ett politiskt perspektiv, har bidragit till att andra aspekter av det kurdiska samhällets problematik inte uppmärksammats tillräckligt vilket i sin tur har försvårat lösningen på den kurdiska konflikten i sin helhet. Termer, idéer och begrepp är betydelsefulla i iakttagelse av händelser och för hur vi varseblir dem samt hur vi analyserar dem. En del av de tankegångar, idéer och begrep som myntades under förra århundradet inom statsvetenskap, sociologin och filosofi har varit vägledande i försöken att organisera och styra samhället på många platser i världen.

Det kurdiska folket har dessvärre inte fått njuta av de framgångar andra nationer tillgodogjort sig. En del av dessa politiska och samhälleliga idéer har till och med bidragit till kolonisering, utdelning och ockupation av Kurdistan. Med hänsyn tagen till det faktum att kurderna är ett av nittonhundratalets största offer som har blivit föremål för utdelning, berövats sina nationella, kulturella och etniska rättigheter samt blivit utsatta för folkmord på olika sätt, borde vi rikta största uppmärksamhet mot dessa begrep och sträva efter att omdefiniera dem utifrån ett nyare och mer verklighetsbaserat perspektiv. Termer och begrep som nationsstat, politik, makt, nation och styre (självstyre) är de begrep med vars hjälp kurder har berövats sina rättigheter.

Skälen till kurdernas flykt bottnar sig i den tillämpade politiken mot kurder på regional- och lokalnivå och inte minst i diaspora. Kurdernas nationella och kulturella identitetsproblematik har på grund av stormakternas vedertagna negativa syn på dem samt tillämningen av de ovan nämnda idéerna fortsatt. Just av den anledningen anser vi bland mycket annat att termen integration behöver en ny definition som kommer här nedan. Resten av de begreppen vi nämnde tidigare behandlas allteftersom i tur och ordning

Integration

Termen integration definieras utifrån majoritetssamhällets perspektiv på ett ungefärligt sätt som följer. De individer som invandrar från annat land anpassar sig till mottagarsamhällets strukturella och dess institutionella system. Definitionen är bristfällig i den bemärkelsen att den grundar sig på ett individualistiskt förhållningssätt vilket medför att den enskildes identitetskänsla försvagas. Individen har trots att hennes behov tillgodoses på ett ganska tillfredsställande sätt i det samhälle hon har flyttat till socialiserats och formats i ett samhälle utanför vilket hennes förehavanden inte kan noggrant kartläggas. Vi anser däremot att termen integration borde definieras utifrån olika samhällens strukturer och mekanismer. Inom ramen för begreppet ”nationsstat” förlorar individen så småningom sin identitet och smälter in i majoritetskulturens djungel. Enligt den demokratiska integrationens innebörd lyckas individen, genom att bejaka ”det politiska och moraliska samhällets ramar och linjer samt med hjälp av ett demokratiskt självstyre skydda sin identitet och även bevaka sina intressen.

Idén går ut på att den immigrerade gruppen genom självstyre och konstruktion av sina kollektiva formationer håller sin identitet vid liv, synliggör det och samtidigt i relation till och samspel med majoritetssamhället berikar den och förser den med nyare aspekter som hjälper individen att i ljuset av en starkt förankrad identitet kunna orientera sig i det nya samhället för att förhindra pendlandet mellan olika identiteter. Sett från denna synvinkel förändras synen på dikotomin ”invandrare/infödd” (vi och de) vilket förminskar utrymmet för rasism och främlingsfientlighet å ena sidan och förebygger försvagningen av etnisk identitet å den andra. Ju mer ett samhälle är politiskt och moraliskt organiserat, har anspråk på kapacitet och benägenhet till självstyre desto mindre riskerar det att bli ett passivt objekt för assimilation. Ett fritt samhälle och dess individer i egenskap av aktiva aktörer föredrar demokratisk integration för en påtvingad sådan. I detta avseende finns det demokratiska och juridiska möjligheter i Skandinavien som kurder kan tillgodogöra sig.

Makt

Koncepten makt är den mest svårtolkade och svårdefinierade bland den begreppsgrupp vi har tänkt gå igenom här. Maktbegreppet har skapat komplikationer i förståelsen av samhällets riktiga natur. Under en fler tusenårig period har makten gjort sig så pass allmängiltig och universellt helgad samt tagit sig uttryck i en så svåråskådlig skepnad att den blivit svårdefinierad. I verkligheten har makten potentialen att ta kontroll över samhällets ekonomiska och sociala resurser. När maktens potential gör sig gällande, förkroppsligar den sig i form av människor eller gestalter som föreger sig vara överlägsna övriga samhällsmedlemmar genom användning av olika institutioner och myndigheter av vilka staten är den mest iögonfallande. Om vi inte ser energi och resurser bara i dess fysiska form utan också inkluderar vi intellektuell potential i den så får vi en riktig förståelse av betydelsen av maktens monopol på vetenskap och i synnerhet ideologi för sin kontinuitet. Makt utövas alltid genom snedvridning av sanning och falska definitioner. Detta karaktäriserar maktens ideologiska och tankemässiga funktion. Ett av maktens vilseledande påståenden är dess förfäktning för kopplingen mellan makten och nödvändighet av samhällets naturliga självstyre. Genom detta har makten presenterat sig som en nödvändigt giltigt företag. Lyckas vi påvisa skillnaden mellan makten och samhällets naturliga självstyre förstår vi att makten är bara en tumör som livnär sig på samhällets kropp.

Nationsstaten, som den moderna formen av styrelseformer, koncentrerar makten i sina händer och suger ut samhället mer än någonsin. Det kurdiska folket i egenskap av ett av dem mest historiska folken i världen, som har bevarat mycket av de naturliga grunderna inom sig, har blivit det största offret för nationsstatens utplåningsexperiment. Här är det viktigt att skilja mellan makt och stat. Staten är en av maktens organisatoriska skepnader. Men makten sträcker sig lång över statens gränser. Man kan ju bekräfta alla former av myndighetsutövning och monopol i samhället som olika former av makt. Makten utövas i förhållandet mellan etniska grupper genom kulturell och etnisk dominans, mellan män och kvinnor, mellan överklass och underklass samt mellan de äldre och de yngre genrationerna. Med andra ord sker maktutövandet i nationella, etniska, klassrelaterade och patriarkala sammanhang i ett samhälle.

En vanlig missuppfattning om maktens funktion och karaktär är att makten är en förklaring för en allmängiltig och universell styrelseform. Utifrån detta synsätt, förstås maktlöshet som ett tecken på slaveri och underlägsenhet och därför rättfärdigas strävan efter maktövertagande. Den motsatta och riktiga uppfattning om makten är att de grupper och individer som är föremål för maktutövning ska få en möjlighet till att få utrycka och hävda egen vilja för att kunna befria sig från den situation där de förvandlas till objekt i maktens grepp. Ett sådant synsätt anses vara ett bättre alternativ till att varje underordnad ska försöka ta över sin överordnads position.

I ett samhälle där strävan efter makt samt maktens potential ökar krymper utrymmet för demokratin och därmed människornas frihet begränsas. Maktlystenhet skapar en gynnsam miljö för tillväxten av diktatorer och små despoter i både stor och liten skala. I strävan efter organisering av ett fritt samhälle vid sidan av kampen mot nationsstaternas fascistiska ockupantmakt är det nödvändigt att tillkomsten av små förtryckare förhindras. Samhällen i Mellanöstern är speciellt utsatta i detta avseende då makten där har lyckats återigen legitimera sig som helig. Det kurdiska samhället är ett av de mest drabbade samhällena i detta hänseende. Ett av de problemen det kurdiska samhället lidit av är de politiska partierna som agerar som prototypstater vilka ägnar hela sin energi åt och uppmärksamhet mot maktövertagande. Att nå detta mål motiverar de som det kurdiska folkets frihet och försöker få folket att tro det. Maktkampsmekanismens olika aspekter i ett fritt samhälle hjälper politiska partier att, som en del av det civila samhället, välja sådana strategier och upprätta politiska program som leder till dess positiva utveckling i stället för att konkurrera om maktövertagande och på så vis bidra till samhällets splittring.

Politik

I likhet med maktbegreppet är termen politik också ett svårbegripligt samhällsfenomen. Ordet härstammar från grekiskan ”politiska” som i sin enklaste mening betyder att styra staden. Som en samhällelig företeelse innebär politik samhällets utveckling och progress samt samhällsmedlemmarnas ökade självförtroende genom ett fritt självstyre. Även om politiken delvis handlar om styrning begränsas dess innebörd inte inom ramar för styrning utan det är även fråga om ett forum för samhällets frihet inom vilket förutsättningar för dess initiativtagande och uppfinningsrikedom skaffas. Detta möjliggörs genom att samhället hävdar sin fria vilja. Man kan likställa frihet och politik. Med hjälp av politiken får samhället, både i teori och praktik, en bättre förståelse för sin identitet och sin organisatoriska förmåga samt bevarar och berikar sig självt. Politik kan inte funka som självstyrelseförmåga om vi inte definierar den som demokratisk och naturligt. När politik förknippas endast med maktutövande förlorar den sin mening och avviker från sin verkliga natur. Där makten legitimerar sig förnekas politik. Enligt denna tolkning, uppfattas statens maktutövande/styrning inte som politik utan som makt med sina egna formulerade normer. Problematiken leder till rationellt och logiskt krångel inom den liberala sociologin i synnerhet när maktapparatens samtliga beteendemönster tillerkänns politisk mening medan samhällets försök att stå på sig inte ses som politiskt utan fråntas denna uppgift. Ett påstående sprids ideligen som går ut på att då samhället inte förmår styra sig självt handlar maktapparaten politiskt. Att avlägsna samhället från politiken och ersätta det med maktcentra är det största nederlaget för samhället. Den mest magnifika tjänsten man kan göra ett samhälle, som har berövats sin politik eller domineras av en extern och diskriminerande ockupant eller på ett eller anat sätt sugs ut av inhemska överklasser, är att omvandla det till ett politiskt sådant. Samhällets kompakta naturliga tillstånd bevaras och på detta vis kommer en varaktigt förankrat demokratiskt system till stånd.

När vi talar om politik kan vi naturligtvis inte förbise begreppet moralisk politik. Det innebär i verkligheten att moralisk politik är en långlivad värdegrund. Moral är samhällets politiska medvetande och samvete. Ett samhälle som moraliskt försvagas går miste om sitt politiska medvetande, förlorar förmågan att styra sig självt och är inkapabel att klargöra sin identitet och därmed inte kan skydda sig. Ett sådant samhälle kan lätt utsättas för olika sorters utnyttjande och identitetsassimilation både utifrån och inifrån. Makthavarna, genom att upprätta sina maktinstitutioner och apparater samt maktutövande, strävar ständigt efter att försvaga samhällets politiska självstyre och för att lyckas med det rubbar de samhällets moraliska grunder och begränsar dess utrymme. Ett samhälle som vilar på sina moraliska och politiska grunder viker aldrig för makt och exploatering. Om vi särskiljer moral från religion och ifall vi lyckas tydliggöra moralens sanna natur, kan vi hävda att ju demokratiskt och rättvist ett samhälle är desto moraliskt och politiskt är det.

Ockupantmakter som dominerar i Kurdistan har jobbat hårt för att undergräva det kurdiska samhällets moraliska och politiska struktur. Det förtryck det kurdiska folket har varit utsatt för är det största nedslaget ett samhälle kan råka ut får. Man har försvagat det kurdiska samhällets politiska medvetande, har rubbat självförtroende hos den kurdiska befolkningen och minimerat möjligheter för skapande, uppfinningsrikedom, produktivitet samt tillintetgjort självbestämmandeviljan. I det kurdiska samhället har politiken betraktats endast i termer av krig mellan statsmakterna och kurdiska politiska partier. Ockupantmakter har på sitt håll försökt förstöra moral och politik inom det kurdiska samhället medan de kurdiska politiska partierna har på sitt håll försökt att framstå som politikens enda förespråkare och genom att definiera sig som maktens legitima arvtagare har de berövat det kurdiska samhället chansen till politisk återhämtning och återtagandet av sin självstyrelseroll samt hämmat samhället från att återfå sin politiska medvetenhet. Problemet har satt sin prägel på hela det kurdiska samhället men i synnerhet på kurder i diaspora av vilka de flesta kommer från någon politisk inriktning. Detta har medfört osämja de emellan och ett hinder för förening och samarbete. Strävan efter bildandet av en riktig uppfattning om termen politik och återbäring av politiskt medvetande till kurderna i exil och strukturering av politiska sammanslutningar blir den största uppmaningen på vägen till att bygga upp en stark vilja bland dem, sträva efter självhjälp och en hög identitetsförstärkandenivå.

Styre (självstyre)

Man borde särskilja termen styre (självstyre) från begreppet makt och analysera det på följande sätt: styre är ett samhällsfenomen som har praktiserats enda sedan de allra första mänskliga samhällena formades. Styre är samhällets kontinuerliga kulturella kärna. Det naturliga samhället eller de samhällen som följt sina naturliga utvecklingsprocesser, vid sidan av kulturella framgångar, har skaffat sina självstyrelsesätt och utvecklat dem. Självstyre ligger i samhällets natur. Då existerar ingen organism utan intellekt i naturen finns det inte heller något samhälle utan eget styret. För att lyckas med en korrekt definition av självstyre behöver vi skönja mellan två koncept nämligen det naturliga självstyret som anses som samhällets essens och ett påtvingat främmande styre.

Självstyre är organisering av och bevakning över resurser som återfinns inom samhällets naturliga väsende. Samhällets karakteristiska förmåga att fortleva och försörja sig självt har sin upprinnelse i denna funktion som också är en garanti för dess överlevnad. Onaturligt och främmande styre, det vill säga det fenomen som betraktas som makt och som i en förfalskad bild av ett naturligt väsen tvingar sig på samhället och rubbar dess naturliga intellektuella utvecklingsprocess och vilja är raka motsatsen till självstyre (styre). Resultatet av en sådan förfalskning är koloniseringen av samhället och maktutövning över det. Till skillnad från samhällets styre över sina organiserade resurser och deras medverkan och harmoniseringen av dessa krafter som tjänar ett levande och självbestämmande samhälle bidrar det onaturliga styret (främmande, extern, kolonialist) till att samhällets produktivitet missunnas som i sin tur hindrar samhällets olika delars deltagande och bygger upp ett vagt, passivt och initiativlöst samhälle. Ett samhälle som berövats självtyre saknar förmågan att befria sig från kolonisering och ockupation. Ett sådant samhälle är assimilerat och fördärvat.

En större del av krigen i människans historia har skett av den anledningen att de samhällen som velat vara själständiga sagt nej till onaturligt (externt, tyranniskt) styre och försökt fortsätta att bevara sin självständighet. Samhällets mest vetenskapliga, högsta och vackraste uppgift är att skaffa kraft för självstyre samt viljan för det. Det samhälle som misslyckas i detta hänseende stagneras både vad gäller vetenskapliga och moraliska framgångar och förmår inte organisera och mobilisera sig varken ekonomiskt eller politiskt. Varje samhälle behöver ständigt försöka styra sig självt och motstå osjälvständighet. En av Samhällets ytterligare uppgift är att förebygga styrkrafternas omvandling till instrument för maktutövande och försöka steg för steg ta styret ifrån makten. Makten är mot och försvagar samhället. Däremot förstärker självstyre samhällets krafter och väsen. Av den anledningen måste ett samhälle som vill fortleva kämpa mot främmande makt men också mot de krafter som försöker koncentrera makten i sina händer vilket kan leda till försvagning av samhällets resurser och förutsättningar. I skuggan av det sagda är det i synnerhet viktigt vad gäller det kurdiska folket att å ena sidan kämpa mot främmande ockupantmakter och försöka att befria sig från dem och å den andra sidan inte acceptera de inhemska små diktatorernas maktövertagande. Självstyre ger upphov till både samhällets engagemang i demokratideltagande och därmed styre över sig självt men också bidrar det till demokratiutvecklingen. I verkligheten kan man hävda att demokratin är densamma som samhällets naturliga styre.

Samhällets befintliga beståndsdelar, organ, identiteter och olikheter deltar i det allmänna styret samtidigt som de njuter av att styra över sig själva. Mot bakgrund av det sagda kan självstyrets gränser variera från ett kvarter eller en liten by till en nation. Självstyre handlar också om bevakandet av existens och identitet. I ljuset av denna ansats kan även de grupper av kurder som lever utanför Kurdistan, inom ramen för självstyre, främja och bevara sin identitet. Som ett exempel kan man nämna kurder i Khorasan (Nordöstra Iran) eller kurder i exil i Europa som kan i egenskap av kurdiska små självständiga samhällen hitta mekanismer för att bevara sin identitet, vara politiskt aktiva och bibehålla sin kultur och vara självstyrande torts att de inte bor i Kurdistan.

Demokratisk nation

Den allmänna uppfattningen av fenomenet nation har hitintills förknippat nationsbegreppet till bildandet av en institution som kallas för nationsstat. Trenden har inneburit att enbart de folk som har byggt upp sin egen suveräna stat räknats som nationer. Detta synsättets förödande konsekvenser för de folk som saknar eller fråntagits egen stat har i internationella sammanhang varit att de berövats rätten att hävda sig som nationer. I en era av globaliseringens gränsöverskridande utveckling är detta ett paradoxalt och problematiskt förhållningssätt då den så kallade nationsstaten som sådan har ifrågasatts. Frågor om huruvida nationsstaten är en riktig representant för nationen eller om nationsstaten är dess enda legitima styrandeorgan har väckts. Existensen av 40 miljoner kurder som det mest sannolika beviset på uppkomsten av en nation utan nationsstat gör ifrågasättandet av nationsstaten bifogat.

Till våra dagar har de nationsstater som ockuperat Kurdistan med hänvisning till homogenisering av dessa länders befolkningar och med motiveringen ”ett land – ett folk” (nation) försökt assimilera och tillintetgöra vårt folk. Spridning och framdrivning av fascism i dessa länder från statsmakternas sida bland de dominerande folken är en av de största stötestenarna för lösningen av den kurdiska konflikten. Vi kurder inte bara bemöts och behandlas med en systematisk kurdfientlig politik utan utsätts även för de dominerande folkens rasistiska attityder som mycket tydligt uttrycks i deras litteratur, politik och inte minst i sociala relationer. Godtar antagandet att de nationsstater som har ockuperat Kurdistan och i synnerhet den turkiska statsapparaten, som också parodierar västerländsk modell som sin förebild, har i verkligheten kommit till stånd med stöd av västvärlden, förstår vi att det kurdiska folket är ett offer för nationsstatsprojektet i Mellanöstern.

I samband med konflikten kurder och nationsstaten emellan konfronteras vi med flera frågor. Om antagandet att nationer endast kan existera inom ramen för nationsstat är giltigt hur kan man då förklara det kurdiska folkets (nation) fysiska befinnande och vilken plats det upptar inom den sociologiska terminologin? I strävan efter sin frihet borde detta folk avvakta statsbildande för att hävda sig och för att tillförsäkra sig sina rättigheter?

Sanningen är att nationsstaterna inte bara har förnekat existensen av olika nationella minoriteter utan även försvagat sina egna folks identitet och förtryckt deras oliktänkande och skiljaktighet. Nationsstaten har med hjälp av doktrinen ett land, en flagga och ett språk och genom centralisering av makten gett upphov till konflikt mellan olika folkgrupper och fogat den demokratiska atmosfärens omfattning. Vi kurder kan tänka oss att vi vid sidan av anspråk på rätten till vår självständighet och invändning mot påtvingandet av en annans identitet eller någon annans herravälde över oss kunna i en demokratisk samlevnad med andra folkgrupper bygga upp en fredlig relation samtidigt som med hänsyn tagen till uppsättning mosaik av dialekter, religiösmångfald, geografisk variation, de mest demokratiska synsätten och varierande interaktionssätt i Kurdistan skulle kunna ha egen politik samt skulle kunna styra oss själva. Motsatsen till nationsstatens homogeniserande, generaliserande, centraliserande och ensidiga förhållningssätt är det demokratiska nationens förnuft som har sin grogrund i den mångfald, mångfacitet och en stor variation som existerar i Kurdistan. Konsekvenserna av idén som ersätter nationen med nationsstaten är revirtänkande och maktlystenhet medan idén om den demokratiska nationen går ut på att gynna ett starkt och demokratiskt samhälle.

Demokratisk nation är i själva verket en produkt av ett demokratiskt och moraliskt samhälle som med hjälp av organisering, styrning och utveckling av sina organ och genom att skaffa utrymme för självförtroende och vilja hos individer har lyckats göra framsteg i att göra progress samt att utvecklas till en nation. Ett sådant samhälle kan genom anspråk på sitt politiska medvetande vidmakthålla sina normer, värden och principer inom rimliga ramar å ena sidan och försvara sig samt hålla sin identitet vid liv. Demokratisk nation inte bara säger ifrån sig extern ockupation och betraktar självständighet som sin naturliga rättighet utan även avfärdar internt centralisering av makt samt strider mot all försök som vill avskaffa utrymme för politik och självstyre. Strävan efter att genom självstyre skaffa ett politiskt och moraliskt samhälle är de viktigaste stegen som har tagits. Då kurder i diaspora inte längre lever under Kurdistans ockupanters förtryck kan de i detta sammanhang spela en betydande roll i den process inom vilken en demokratisk nation formas. I samband med detta bör det demokratiska samhället beakta och kartlägga de problem kurder i exil brottas med vilka ter sig som stor samhällsohyra, i syfte att hitta relevanta lösningar. Här nedan pekar vi på några av problemen.

Exilproblemen

Exilproblematiken visar sig på många nivåer men också på olika sätt. I och med bosättning i t.ex. Sverige och beviljandet av uppehållstillstånd kommer exilens problem inte till enda utan livet i exil har flera sidor samt negativa effekter på människor vilka oftast har sin upprinnelse i den stund individen eller familjen bestämmer sig för att lämna landet och börja et nytt liv i ett främmande land med en för dem okänd kultur samt annan samhällsstruktur. Barnen är extra känsliga för de svårigheter livet i exil innebär. Väntan på asyl, föräldrarnas maktlöshet och språksvårigheter är exempel som kan nämnas.

Majoriteten av kurder flyr från krig och förföljelser. De bär med sig trauma på olika nivåer som oftast inte bearbetas utan fastnar kvar i människornas minnen. I själva verket har migrationsföreteelsen två olika sidor som trots att de ter sig som två olika fenomen men i verkligheten är två facetter av samma process. Människor lämnar sina länder, släktingar (de signifikanta andra), vänner, jobbet och det hus man har bott i vilket tär på psykiska och även fysiska krafter och suger deras energi med påfrestningar som följder samtidigt som man träder in i ett land, samhälle och klimat som skiljer sig markant både kulturellt, strukturellt, språkligt, tekniskt, etniskt och även religiöst från det samhälle man kommer ifrån. Att anpassa sig till det nya samhället kräver en stor psykisk förmåga, en stark personlighet och en tydligt definierad identitet för att kunna orientera sig. Det nya livet ställer krav de nyanlända om anammandet av olika överlevnadsstrategier. Vi kommer här nedan att nämna några av dessa överlevnadsstrategier.

Överlevnadsstrategier

Kurder i exil måste efter att ha beviljats rätten att till stanna i Sverige, välja hur de vill leva i det nya landet. Valet av överlevnadsstrategier är helt avhängig hur man ställer sig till majoritetssamhället och vilken ställning man väljer att ha mot sin kulturella och etniska bakgrund. Kan man bibehålla sin kurdiska identitet medan man anpassar sig till omgivningen? Vad händer med barnen? Vart tar könsrollen vägen? Svaret på dessa frågor döljer sig bakom de linjer människorna följer i det nya landet men också i hur de bemöts av det nya samhället. Här nedan listar vi tre i huvudsak anammade sätt som de nyanlända antar, nämligen:

Integration är den ömsesidiga processen inom vilken individer eller grupper av nyanlända försöker anpassa sig till det svenska samhället genom att lära sig svenska, utbilda sig och arbeta och i stort sett verka och fungera som en vanlig medborgare samtidigt som man behåller sin kulturella, etniska identitet, religiösa och politiska uppfattningar och det svenska samhället genom att erbjuda möjligheter och förutsättningar till att den nyanlände kommer in i det svenska samhället. En förändringsprocess sätts igång som både berikar samhället men också leder till att de nyanlända lättare kan etablera sig vilket resulterar i att samhället vinner ekonomiskt och socialt. Integration är i verkligheten en politisk fråga som ställer stora krav på både de individer eller grupper av människor som invandrar till Sverige men också på det svenska samhället som måste öppna grindarna och ta emot flyktingarna medan de i månaste mån får bevara sin identitet och inte tappar kontakt med sin kulturella bakgrund. Att kunna fungera som en vanlig medborgare i det svenska samhället men också bevara sin kurdiska identitet får oss kurder vara en länk mellan det kurdiska och de svenska samhällena vilket medför möjlighet att ta nytta av de bägge samhällenas positiva aspekter vilket kan leda till att många kulturkrocksproblem kan förebyggas. Inte desto mindre hjälper detta levnadssätt barnen att medan de socialiseras i det svenska samhället kan samtidigt ta till sig föräldrarnas hemlandskultur och utveckla en kurdisk identitet. En stark kurdisk identitet upptagen av väletablerade kurder är en ovärderlig resurs för vårt folk.I statsvetenskap och andra samhällsvetenskaper används begreppet integration för att förklara och definiera föreningen av samhällets olika delar i en harmonisk och välfungerande helhet. Termen används också som ett uttryck för förväntade resultat eller ett av en struktur förväntat tillstånd. Integration kan även beskrivas som en process för förening och sammanföring av resurser i syfte att nå ett uppsatt mål.På europeisk nivå används termen för att förklara ekonomiskt, politiskt och kulturellt samarbete mellan europeiska länder i synnerhet inom den europeiska unionen (EU). På den svenska nivån använder man integrationsbegrepp för att beskriva en process inom vilken medan invandrare får sina medborgarrättigheter får de även möjlighet till att etablera sig i samhället. Det svenska samhället får å sin sida anpassa sig till olika invandrargruppers behov. Det svenska samhället utvecklas också på så viss och får del av kulturella aspekter invandrarna bär med sig. Motsatsen till integration är segregation som behandlas här nedan.
Segregation är den raka motsatsen till integration. Segregation är i särklass en process som både majoritetssamhället eller de invandrade individer/grupper använder sig av och i allmänna ordalag går ut på at utesluta sig från majoriteten eller att majoriteten utesluter individer eller grupper av nyanlända och på så vis stoppas integration och etablering av de nyanlända i det svenska samhället. Detta innebär att ett stort antal människor med stark samhörighet vägrar eller vägras bli delaktiga i samhällslivet och i synnerhet på arbetsmarkanden och samlas i särskilda bostadsområden där är standarden på service och tjänster obefintlig eller låg. Arbetslöshet är däremot hög. Dessa människor lyckas inte orientera sig i samhället och hittar inte sin plats i det vilket påverkar deras social och familjeliv radikalt. Konsekvenserna av en sådan politik är hög kriminalitet bland de segregerade grupperna, massfattigdom och ett omfattande utanförskap. Risken att både vuxna men framför allt unga dras till narkotika och andra former av olagligheter är stor. Kriminella gäng får oftast en gynnsam miljö i dessa områden som leder till att avståndet mellan de och majoritetssamhället ständigt ökar.Segregation betyder också att hålla isär olika grupper ifrån varandra. Tankegången har sitt ursprung i religiösa uppfattningar. Med detta menade man att särskilja de troende från dem som hade tendensen att avvika från religionens lärdom. Segregation kan definieras på basis av flera sammanflätade faktorer vilka kan relateras till maktens hierarkiska organisation. Etnicitet, religion, klasstillhörighet, genus, sexuell läggning och många andra orsaker kan vara avgörande för särbehandling och segregering som ligger till grund för de segregerades ogynnsamma socioekonomiska situation.Etnisk segregation som går ut på etniskt särskiljande mellan olika etniska grupper är ett ideologiskt och politiskt ställningstagande som förespråkar för etniska gruppers avskildhet. Den mest kända legaliserade exemplen av etnisk segregation är apartheid i Sydafrika, USA:s rasistiska lagar och indiska kaststrukturen. Segregation kan till och med utan hänvisning till lagen vara ett accepterat och vitt spritt samhällsfenomen som en följd av socioekonomiska och politiska missförhållanden vars mest iögonfallande exempel kan ses i den iranska islamistiska regimen. Särbehandling, diskriminering och segregering av icke Shia-muslimer i Iran är en regel än ett undantag. Enligt shia-muslimska makthavare i Iran är det endast en liten grupp av shia-muslimer som enligt tron är berättigade att under styret av wilayete faqih ta del av makt och njuta av ekonomiska resurser. Irans samtliga kvinnor, alla icke shia-muslimska män och samtliga nationella minoriteter hålls utanför maktens korridorer. Förföljelser, förtryck, konfiskering av egendom, kränkning av deras rättigheter och mord är den politik regimen utsätter icke shiamuslimer för.
Assimilation som ett levnadssätt skiljer från de två ovandiskuterade strategierna och handlar i korthet att individer, familjer eller grupper av individer däribland många kurder bryter mot hemlandets kulturella mönster och genom att delvis eller helt ifrågasätta den kurdiska kulturen och anamma den svenska kulturen helt förvandlar sig till svenskar. En del av dessa människor byter namn och även konverterar till majoritetens religion. Som motivering anger de oftast att de på så sätt kan bli accepterade och få arbete och därmed riskerna för diskriminering och utanförskap minimeras. Det negativa med detta förhållningssätt är att utövarna tappar kontakten med sitt hemland. Komplikationer assimilation medför är att individer och grupper av individer går miste om sin identitet i hopp om att skaffa sig en ny identitet dock inte alltid med framgång.

Svårigheter livet i exil medför

Livet i exil innebär en rad uppsättning svårigheter som tar sig uttryck i olika former och på ett varierande sätt. Språksvårigheter, arbetslöshet, avsaknad av ett tryggt socialnät i form av släktingar och vänner, fattigdom och beroende av socialmyndigheters socioekonomiska hjälp såsom plus utanförskap är andra aspekter av den generella problematiken som påverkar kurdernas familje- och sociala liv i exil. När mannen som i hemlandet var i stort sett familjens överhuvud förlorar sin ställning och inte längre betraktas som familjens försörjare hämnar de ofta i en slags vanmaktsituation. Barnen som lär sig språket fortare omvandlas till sina föräldrars föräldrar. Det händer att även kvinnor oftast skaffar jobb innan männen. Ombytet av familjeroller inte sällan leder till splittring och skilsmässor. Barnen drabbas allra mest. Svårigheter i skolan, dragning till kriminella gäng, narkotika och andra former av lagöverträdelser är de faror som sitter i backhåll för dem. Konsekvenserna blir då att barnens socialisering stoppas vilket leder till att de inte integreras i samhället.

Familjeproblem

Ett av de svåra problemen kurder i Sverige brottas med är nämligen föräldrarnas sätt varpå de uppfostrar och i synnerhet behandlar sina flickebarn. De så kallade hedersrelaterade morden som vissa familjemedlemmar begår mot kvinnor har stigmatiserat kurder i Sverige och lett till svenskarnas negativa syn på dem. Regimerna i Iran, Iraq, Syrien och framför allt i Turkiet underblåser en hetsjakt mot kurder i syfte att politiskt och i synnerhet kulturellt svartmåla dem.

Den första generationen invandrares okunskap om Sverige, språksvårigheter, okunnighet om den svenska lagstiftningen samt kulturkrockar har gjort livet i Sverige mer obegripligt vilket har försvårat en naturlig orientering av människor inom det svenska samhället. Svenska myndigheters okunskap om religiösa, politiska och kulturella uppfattningar är ett ytterligare hinder i att kurder kan integreras eller anpassas till det svenska samhället. Utanförskap förorsakat av arbetslöshet, språksvårigheter och segregation på bostadsområdena hämmat många kurder att skaffa sig ett tryggt och normalt liv i Sverige.

En av de exilproblematikens allvarligaste aspekter är ojämställdhet som kan te sig på olika sätt i Sverige och kan medföra dramatiska konsekvenser. Familjer som kommer från traditionella förhållanden graderar oftast kvinnor i lägre rang jämfört med män. Kvinnor kan ha lättare att få jobb och lära sig språket vilket kan leda till ombyte av roller i familjen. Mannen kan inte längre betraktas som familjeöverhuvud. Flickebarn hamnar i konflikt med sina familjer om de förespråkar frihet att välja sin partner. Den allra mest förödande följden av synen på kvinnor tar sig uttryck i vad som har kallats hedersrelaterat våld mot kvinnor vilket har stigmatiserat kurder i det svenska samhället.

Jämställdhetsproblemet förekommer inte bara bland kurder utan i stort sett bland alla folkgrupper. Kurderna är särskilt utpekade då de saknar egen stat. Stigmatiseringen och svartmålningen av kurder underblåses dels av de nationsstater som har ockuperat Kurdistan i synnerhet Turkiet, och dels förstoras av korrumperade svenska journalister som bjuds till lyxresor till t.ex. Istanbul.

Jämställdhet har nära samband med demokratin och accelererar samhällsutvecklingen ekonomiskt, tekniskt och kulturellt. Kvinnor besitter större kompetens än män på många sätt och vis. Jämställdhet bidrar till frigörelsen av en enorm potential hos kvinnor. I de samhällen där jämställdhet har vunnit stora domäner har också demokratin nått långt. Levnadsstandarden är högre och samhällets andra hälft är friare då män inte behöver sätta ner tid och energi för att kontrollera kvinnor. Kurder i diaspora måste därför försöka att främja demokratiska principer och jämställdhetsnormer som ska bidra till att jämställdhetskulturen sprids bland kurder.

Våra kurdiska landsmän kan genom att starta en demokratisk kulturell plattform ta många positiva steg i strävan efter att hitta gemensamma lösningar på de problem som har nämnts ovan och kan tillsammans åstadkomma och lägga fram samarbetsplaner för att organisera självhjälp. Solidaritet, samarbete och gemensamma åtgärder kan göra livet i exil mycket enklare och trivsammare. Kurder borde i likhet med alla andra invandrargrupper i Sverige ha en gemensam organisation som dels kan b vara ett effektivt instrument i kampen mot de problem vi har diskuterat ovan och dels för att förebygga andra genrationens invandrares kontakttappande med sin ursprungliga kultur och sin etniska identitet och på så sätt hjälpa dem att förstärka sin nationella och kulturella känsla. Kurdistan behöver sina barns hjälp i sin kamp för frihet och självstyre. Den kurdiska kulturen innehåller många positiva, demokratiska och moderna aspekter som kan berika världskulturen. För att bekanta andra folk med den kurdiska kulturen behövs det kompetenta och målmedvetna samt intelligenta människor som innehar en stark identitet.

Vad har gjorts hitintills?

Kurderna i Sverige har uppenbarligen vidtagit många värdefulla åtgärder för att avhjälpa problematiken som resulterat i bildandet av flera kurdiska föreningar. Dessa sammanslutningar har dessvärre inte kunnat vara effektiva av flera skäl. För det första har flertalet av föreningarna varit partipolitiskt bundna och har följt ett enda partis policy samt bevakat dess särintressen och inte kurdernas i exil. Det har tyvärr funnits en destruktiv tendens som har uppenbarat sig i massplittringar inom Östra Kurdistans samtliga traditionella politiska grupperingar. Omständigheterna har i stället för att underlätta exilkurdernas förening splittrat dem ännu mer. De traditionella politiska partierna har spelat en negativ roll i detta avseende och är den i särklass viktigaste faktorn till söndringen av kurder. För det andra har en del av dessa föreningar startats för vissa personers egen vinning. För det tredje har dessa föreningar inga professionella mekanismer för lösningen av de problem kurder i exil brottas med.

Definition av plattformen och dess funktion

Att starta en omfattande, social och demokratisk plattform som riktar sig mot kurder i Sverige är ett initiativ som har till uppgift att ta sig an ansvaret för att hitta lösningar på de problem kurderna möter dagligen. En sådan plattform kan också vara en kanal för aggregation, mobilisering och organisering av den potential som kurderna besitter. Kurder i diaspora kan vara ett stort stöd för deras landsmäns kamp i hemlandet. Med hänsyn tagen till denna verklighet kan en välorganiserad kulturell förening vara en bro mellan kurderna i hemlandet och diaspora.

Plattformen kommer att försöka skydda kurdernas identitet, kultur, språk och förebygga stigmatiseringen av kurder genom att visualisera det mest positiva i deras kulturella och etniska bakgrund. Detta kan möjliggöras bara genom olika kulturella, sociala, politiska, kompetenshöjande och serviceinriktade projekt plattformen planerar att initiera, erbjuda och genomföra.

En viktig sak här är att man inte ska negligera demokratiska principer samt inte framställa den kurdiska identiteten, språket och kulturen som överlägsen andra kulturer, identiteter eller språk. Detta innebär att kurder ska sträva efter en harmonisk samlevnad av olika kulturer, språk och identiteter. Med andra ord ska kurder bidra till skyddandet av samtliga kulturer och variation av livsstilar i det samhälle de lever i genom att lyda rådande lagar, regler och konventioner i Sverige. Att presentera kurdisk kultur, språk och historia för det svenska samhället är en annan viktig uppgift plattformen tar sig an.

Organisationens sociala och samhälleliga roll

En av organisationernas viktigaste sociala uppgift är att harmonisera och aggregera ett välfungerande gemensamt socialt liv. En betydelsefull aspekt är att främja solidaritetskänsla bland medlemmarna som stärker deras nationella band. Sett ur ett politiskt perspektiv kan organisering samla intellektuell och social kompetens kring det kurdiska folkets nationella mål i strävan efter att nå sina mänskliga rättigheter erkända. Behovet av en sådan sammanslutning är mer än någonsin iögonfallande. På basis av det anförda behovet av en kurdisk demokratisk gemensam plattform gör sig gällande. En plattform vars huvuduppgift blir att samla kurder kring gemensamma etniska, kulturella, politiska och sociala värdegrunder, en plattform som är ideologiskt och partipolitiskt obunden och helt fristående.

Förhållandena i Östra Kurdistan (Iran) och det politiska läget där är både känsligt och instabilt. Avsaknaden av kurdiska politiska partiers tydliga och väldefinierade strategier, splittring och osämja och inte sällan fientlighet bland dem, förtal och beskyllning de emellan, försummelse och brist på förståelse av behovet av kraftsamling och bildande av en allians, avlägsnandet mellan de och det kurdiska folket samt sjunkning av folkets förtroende för dem har föranlett det kurdiska folkets besvikelse.

En kurdisk organisation grundad på demokratisk basis vars uppgift är att förebygga uppkomsten av destruktiva moraliska och sociala beteenden, som i sin tur leder rykte spridning om kurder i Sverige, en organisation som kan vara en demokratisk träningsarena samt demokratisk socialiseringssäte för sina medlemmar enligt demokratiska normer förblir en gulgrova för kurdernas framtid som är i akut behov av kompetenta och demokratisk sinnade individer och grupper. Av den anledningen tänkte vi att vi måste vidta nödvändiga åtgärder i detta hänseende och åstadkomma något positivt. Vårt syfte med förslaget om att samla människor i en organisation är fokusering på några enligt oss viktiga punkter som presenteras här nedan. Det ligger i sakens natur att kartläggning av och förteckning över samtliga problem kan vara ytterst svårt om inte omöjligt.

De viktigaste målen

Att starta en gemensam demokratisk plattform som kan samla alla kurder i Sverige kring gemensamma värdegrunder. Förslag på plattformens namn: Zagros Plattformen
Strävan efter definition av det kurdiska folket som en nation utanför ramen för det ockuperande så kallade nationsstaten i Kurdistan
Skaffa förutsättningar för mobilisering och kanalisering av kurder i diasporas resurser och förehavanden
Hitta mekanismer för att avhjälpa sociala problem bland kurder i Sverige
Skaffa möjligheter för undervisning och lärandet av det kurdiska språket och dess samtliga varierande och vackra dialekter.

Plattformen kan genomföra sina mål genom flera utskott

Politiska utskottet
Polistiska utskottet svara för de frågor som plattformen i sin dagliga och långsiktiga verksamhet konfronteras med. Utskottet har ansvaret för plattformens politiska planering, samordning av dess kontakter med både kurdiska sammanslutningar och svenska politiska och sociala organisationer. Utskottet ordnar seminyarier och debatter som rör kurdiskt politik samt sprider information om den kurdiska nationens aktiviteter, framgångar och aktiviteter bland kurder i diaspora och i det svenska samhället. Politiska analyser, översättningar av politiskt material till och från lurdiska är ett av utskottets ytterligare ansvarsområde. I korthet sköter detta utskott plattformens all politisk verksamhet.
Sociala utskottet
Sociala utskottet har till uppgift att genomföra vetenskapliga och relevanta studier och undersökningar om kurdernas socioekonomiska situation, deras resurser och förutsättningar samt de problem de brottas med i det svenska samhället. Sociala utskottet har även ansvaret för samhällsinformation och planering av olika projekt med problemlösning i fokus gällande kurdiska individer och grupper. Asylfrågor, integration, diskriminering, vidtagande av åtgärder mot negativa samhällsfenomen såsom kriminalitet bland kurder, förebyggande åtgärder mot beteenden som kan leda till svartmålning av kurdisk identitet och kultur är bland många andra sakområden detta utskott planerar att ta sig an.
Utbildningsutskottet
Kartläggning och genomförande av studier kring samhälleliga och intellektuella behov bland kurder bosatta i Sverige samt initiativtagande till olika projekt i syfte att tillmötesgå dessa behov, presentation och spridning av information om kurdisk historia, kultur, kurdiskt samhälle och geografi är de sakområden utbildningsutskottet försöker att arbeta med. Arrangemang av olika sorters utbildningsrelaterade aktiviteter liksom dokumentär, vetenskalipa seminarium vid universiteten och anordning av studiecirklar faller inom ramen för detta utskotts ansvarsområde.
Ungdomsutskottet
Arrangemang av olika aktiviteter rörande ungdomar och organisering av ungdomar tillhör detta utskotts ansvarstagande.
Kulturutskottet
Ansvaret för presentation av den kurdiska kulturen med dess samtliga olika fina aspekter från Kurdistans alla delar och regioner ligger på kulturutskottet. Skaffandet av förutsättningar för ungdomar och unga kurder att få möjlighet till kontakt med kurdisk kultur förstärker deras identitet. I syfte att vecka intresse hos kurdiska ungdomar för kurdisk kultur ska därför kulturutskottet arrangera kulturella aktiviteter inom musiken, folklor, dans, teater och andra kulturella genrer. Utöver mobilisering av ungdomsgrupper inom kulturellt kompetenshöjande ska utskottet anordna utställningar av kulturella evenemang som kan bidra till spridning av information om kurder. En ytterligare uppgift utskottet har är att upptäcka talanger och hjälpa dem upp till professionell nivå.

Sökandet efter kvinnans sanna identitet innebär samtidigt sökandet efter människans sanna väsen. Kvinnan har bevarat sig som Kvinna med särskilda och speciella ansvar. En del av detta ansvar är i grunden en del av kvinnans naturliga vara och är gemensam för alla kvinnor oavsett färg, ras, tid och rum. Kurdiska kvinnor står inte utanför dessa gemensamma egenskaper. Det är viktigt och nödvändigt idag att uppmärksamma, bevara och beskydda kvinnans kulturella och sociala egenart. Det är viktigt att kvinnor stärker sin plats i samhälle och utvidgar sina ansvarområden. Detta är en förutsättning för djupgående förändring och en lyckad politisk, social och kulturell revolutionen. Det är omöjligt att åstadkomma någon radikal förändring i samhällslivet utan kvinnors deltagande roll i beslutande organ.

Det kurdiska folket är världens största nation som har berövats rätten till självbestämmande och politisk suveränitet. Kurdistan, kurdernas land, är fyrdelat mellan fyra av första världskrigets segrarstormakters nybildade stater det vill säga, Iran, Turkiet, Iraq och Syrien.

Utdelningen av Kurdistan har föranlett komplikationer för kurderna vad gäller försöken i strävan efter politiskenighet och återföreningen av kurderna som i sin tur försvårar deras kamp för sina rättigheter och komplicerar vägen till deras självständighet och politisk suveränitet. Naturligtvis har ockupantmakterna en avgörande roll i förtrycket mot kurder och i att beröva dem rätten till sina mänskliga rättigheter samt kränkandet av deras rättigheter.

Kurderna har trots ofattbara svårigheter fortsatt att kämpa för sina rättigheter och därmed inte tappat hoppet om en bättre och friare framtid. Befrielsekampen har bidragit till kurdernas lidande då ett stort antal av dem blivit tvungna att fly ockupanternas förföljelser och immigrera till generellt hela världen och i synnerhet till Sverige.

Antalet kurder i Sverige går uppskattningsvis upp till 100 000 personer. Kurderna behöver, liksom alla andra invandrargrupper i landet, ett forum där de utan hänsynstagande till lokala, regionala och även nationella men även organisatoriska skillnader och tillhörigheter kan samlas kring en plattform för att avhjälpa olika exilproblem.

Zagros Plattformen är en sådan sammanslutning. Sammanslutningen är en kulturell men icke partipolitiskbunden gemensam förening vars syfte riktar sig mot att samla kurder från alla delar av Kurdistan kring en gemensam kulturell och etnisk identitet. En stark och genuin kulturell identitet hjälper oss att bättre integreras i det svenska samhället samtidigt som vi kan behålla vår kurdiska identitet.