Relationen är allt annat än varm, mellan säkerhetsstyrkorna ute på gatan och personerna de ska föreställa vakta. Poliser med automatvapen och pansarfordon kontrollerar båda infarterna till det pro-kurdiska oppositionspartiet HDP:s högkvarter i

Ankara, Turkiets huvudstad. Vaktposterna har varit där sedan tidigt förra hösten.

– Efter den 15 juli har de fått förstärkning. Men vi tror inte att de egentligen vill vara här, säger en partimedlem inne i byggnaden.

Spänd stämning

Kanske vill HDP inte heller ha styrkorna på gatan. På given signal från regeringen, kan poliserna vända sig emot partihögkvarteret och arrestera alla i det.

Ayhan Bilgen, HDP:s parlamentsledamot från Kars i nordöstra Turkiet, anländer till vårt möte vid precis utsatt klockslag. Men han ser väldigt trött ut. En omtumlande tid har passerat sedan den misslyckade militärkuppen mot president Recep Tayyip Erdoğan, med stora händelser och många förändringar. Som HDP:s talesperson har Ayhan Bilgen behövt finstudera hela utvecklingen.

– Vi släppte ett uttalande som tog avstånd från kuppen, mitt i natten när allt fortfarande pågick. HDP är emot alla slags kupper. Men vi varnade också tidigare för att det här skulle hända.

Den dramatiska kuppnatten den 15 juli är ännu ett tecken på att det finns mycket allvarliga spänningar mellan olika politiska läger i Turkiet. Ayhan Bilgen räknar upp flera problem som uppstått ur den milt islamistiska AKP-regeringens politik, och lett till stort missnöje mot presidenten. Recep Tayyip Erdoğans utrikespolitik har varit katastrofal, där han förlorat i Syrien, blivit fiende med stormakter och isolerat Turkiet diplomatiskt. Minskade utländska investeringar och en kraschad turismsektor har skadat landets ekonomi allvarligt.

– Turkiet har dessutom rört sig mot att styras av en enda man. Vi har blivit ett odemokratiskt land och det har skapat mycket oro i samhället.

En av de stora stridsfrågorna i samband med Turkiets parlamentsval 2015 var Recep Tayyip Erdoğans ambition att introducera ett presidentsystem. I ett sådant system skulle han själv få mer makt. Planerna gick först om intet genom att HDP kom in i parlamentet och berövade AKP en tillräcklig majoritet stolar. Efter kuppförsöket har presidenten behövt lägga sin plan på is på obestämd tid, menar Ayhan Bilgen. Men huvudmålet har han fortfarande kvar.

– Han vill samla rättsväsendet, de lagstiftande och administrativa strukturerna under en enmansdiktatur.

Utökar sitt inflytande

Efter kuppförsöket har Recep Tayyip Erdoğan ändå lyckats utöka sitt inflytande. Regeringen började genast avskeda tiotusentals tjänstemän med föreställda kopplingar till Fethullah Gülen, den USA-baserade predikanten som är huvudmisstänkt bakom kuppen. Många administrativa kroppar har drabbats och parlamentets stolar är bland de få som klarat sig undan, än så länge.

Sex miljoner väljare

Det vänsterorienterade HDP fick mycket internationell uppmärksamhet inför det turkiska parlamentsvalet i juni 2015, som det stora hoppet för demokrati, tolerans och välbehövda reformer. I omvalet i november 2015 vann HDP 59 av parlamentets 550 stolar och representerar sex miljoner väljare. Partiet har i flera år stått på kant med Recep Tayyip Erdoğan.

Enbart de två andra parlamentspartierna, de nationalistiska CHP och MHP, bjöds in till ett toppmöte Recep Tayyip Erdoğan arrangerade den 25 juli. Där enades de om samarbete samt att påbörja förändringar av grundlagen. HDP var inte välkomna till mötet och Ayhan Bilgen tror det finns all anledning att oroa sig över vad detta betyder – särskilt som åtalsimmuniteten för landets parlamentariker togs bort i juni.

– Vi kan inte veta vad som kommer ske, men regeringen har länge försökt kriminalisera oss. Alla utom tre, fyra stycken av våra ledamöter har fått åtal väckta mot sig. Även jag. De vill fängsla några tongivande medlemmar så att det ska försvaga resten av partiet.

Hetsiga Erdoğan-anhängare

Ayhan Bilgen oroar sig även för att något farligt vuxit fram på Turkiets gator, när Recep Tayyip Erdoğans anhängare på presidentens uppmaning fortsätt med dagliga stödprotester. Vad som först var ett firande över att kuppen besegrats, har förvandlats till ett nationalistiskt och regeringssponsrat propagandastycke för Recep Tayyip Erdoğan. Där hetsas både islamister och nationalister upp av arga tal om inre fiender.

– För mindre är ett år sedan stenades och brändes den här byggnaden av just sådana demonstranter, påminner Ayhan Bilgen.

I september 2015 intog en nationalistmobb samma högkvarter som Dagens ETC besöker. De vandaliserade lokalerna och tände eld på arkivrummet, en våning ovanför oss. Samma kväll gick islamister och nationalister till attack mot 125 andra HDP-partikontor runt om i hela Turkiet. Även kurdiska organisationer, kulturcenter, kurdiska bostäder och butiker attackerades och brändes.

Den utlösande faktorn var att 31 regeringssoldater och poliser dött av vägbomber från PKK-gerillan dagarna innan. Ayhan Bilgen tror att det var regeringen som låg bakom våldsamheterna mot kurder.

– I Turkiet har tider av kris alltid lett till attacker mot minoriteterna. Hatet mot kurder kommer alltid finnas och vi fruktar att sådana attacker återvänder, efter att den här kuppkrisen är över.

Hårdare politiskt klimat

Allt det som nu sker i Turkiet är förstås även viktigt för västvärlden och för EU, där Turkiet aspirerar på medlemskap. Men HDP är lika medvetna som kritiska västerlänningar, om att Europa inte vill sätta sitt bräckliga flyktingavtal med Turkiet i farozonen. Kritik mot Recep Tayyip Erdoğan har hörts, särskilt beträffande förslaget om att återinföra dödsstraffet för kuppmakarna. Men tills vidare är kritiken både mesig och vag.

I en lika trängd situation som HDP, eller kanske en ännu värre, befinner sig även landets utomparlamentariska opposition. På sina håll har den redan förlorat kampen.

Mitt i Ankara ligger Yükselgatan, en av stadens livsnerver med många caféer och butiker. Här kämpade aktivister länge för att erövra varje kvadratmeter. Förut stod där bokstånd som sålde vänsterlitteratur och kritiska magasin, små bås delade ut partiprogram och revolutionära flygblad.

Efter krigets återkomst mot PKK, ett hårdare politiskt klimat och sedan kuppförsöket, är denna plats återtagen av nationalisterna. Mellan träd och stolpar hänger snören med enbart turkiska flaggor, eller flaggor med landsfadern Atatürks ansikte på.

– Förra sommaren var det HDP-flaggor istället. På bara ett år har vi förlorat allting, som vi arbetat för tidigare, säger den kvinnliga aktivisten Sirma.

källa: ETC